I Denna skrivandets stund så gråter jag.. 

Gråtit har jag inte gjort på flera månader ändå har tvingat mig att se på sorgliga filmer och program som normalt sett brukar få mig att gråta men inte ens de har gjort mig ledsen, och fällt en tår. Men det gör jag nu.  Det är inga glädje tårar som faller från kinden som jag helst hade hoppats på utan snarare utmattnings tårar. Uppgivenhet kanske är rätta namnet för det är nästan lite så jag känner i dag. JAG GER UPP!!

Att det sker en stor förändring med en ny familjemedlem strax är ju inget nytt. Det ser jag inte alls som något skrämmande. Jag längtar ihjäl mig och resten av familjen också även om resan dit har varit lite krokig.. Saknaden till Lilleman börjar bli olidlig för han har ju velat komma ut sen v 28 och nu när han får komma ut och känns som han ska komma närsomhelst så vägrar han. En fruktansvärt jobbig längtan, som med ord inte går att beskriva. Hade jag inte haft ont i kroppen av att han låg där inne, hade jag inte haft sådana hemska värkar emellanåt så hade det inte varit några pix…

Fast det känns som ganska stor PIX just nu! Jag har blivit en anti-sovare och jag har blivit som en inställd klocka, kan absolut inte sova mer en 1 timme åt gången oavsett om det är natt eller dag. På dagen känns det som jag skulle kunna somna om.. Men på natten har jag ingen chans..  1,2,3,-timmar är absolut inget ovanligt att jag är vaken.. Vrider och vänder, funderar och tänker.. men inte blir man ett dugg smartare snarare en smula rörigare..

Jag funderar på hur jag ska göra nästa vecka, min farfar begravs hemma i Vargön och jag är inte alls säker på om jag vill dit. Även om det var en farfar som jag älskade, men känslan som kom på mig för några månader sedan när jag satt på Farmors begravning var inget kul.  Jag vet inte om jag ska tillåta mig själv känna den utanförskap som jag faktiskt kände. Kanske lika bra att vara hemma, läsa en go bok och bara ta det lugnt. Jag älskar ju han inte mindre bara för jag inte går på begravningen och jag kan ju hedra han minst lika mycket i mina tankar som där, när min släkt är samlad. Jag vet inte alls, säkert blir det ett himmelens liv att jag inte kommer. Men det är jag inte rädd för.

I går var vi på återbesök av synkontrollen med Ninna på BVC och visst såg hon så illa som vi trodde och har misstänkt, så nu är remissen skickad till NÄL. Hoppas att det går snabbt. Kanske vi får bukt med hennes huvudvärk.  Detta var ytligare en känsla jag hade ifrån magen och den stämde.  Den som inte säger att man ska lyssna på magkänslan och bara gå efter hjärtat är rent ut sagt jävligt dum!!

Den lilla rumpan e på dagis just nu, och jag hoppas att det går bra. Den lilla juvelen har vart så ledsen de senaste dagarna på dagis att hon har gråtit efter mamma i någon timme. Självklart börjar verkligenheten komma i kapp henne också och hon vet att lillebror föds snart ,och att hon då inte blir själv utan att de blir 2. Men jag är helt förvånad över att hon gråter efter mig på dagis, för när hon är hemma och vi leker så är det trotts och tjat och gråt om pappa hela tiden.

Det var längesen jag tyckte att hon var jobbig, men det kan jag faktiskt erkänna att den sista veckan har hon verkligen testat mig med allt. Och det är klart jag blir trött, för det är morgon som kväll.. natt som dag..

Om kläder, skor leksaker, mat allt!! Det är svårt att hitta orken alltid. Men konstigt nog gör jag det oftast i alla fall..

Jag önskar att jag hade mamma i mitt liv. Jag önskar jag hade någon som kunde dra upp mig när jag har en sån här dag. Jag önskar hon kunde säga att det löser sig cina,jag hjälper dig.

I stället får jag intala mig själv att det jag gör är bra och det jag vill/ska ha gjort löser sig.!

Ha det gott!!/cina

 

bettan

11 februari 2011 10:18

man blir berörd när man läser din blogg ! va jobbigt du har det med all oro runt omkring. Det är såna dagar som man önskar en nära som bara "tog över" en stund. det är alltid jobbigt med omställningen med ett nytt barn, man är rädd för hur det ska bli, man är ju mamma o det är naturligt att oroa sej. men ibland kan vi mammor belasta oss själva alldeles för mycket o ryggsäcken blir tung att bära. Gällande begravningen så är det DU som avgör va som är bäst för dej, du kan lika gärna hedra din farfar på andra sätt, man ska ju följa sin egen känsla. O hoppas den lilla inte har nåt allvarligt me tanke på huvudvärken, är ju inget som man önskar någon ! ha en bra dag cina o hoppas du snart mår bättre ! kram bettan

 

Cattiz

11 februari 2011 12:05

*kramar om*
och vet att det löser sig till det bästa. Du fixar det tillsammans med dina närmaste, behöver inte ha hela "tjocka" släkten ;-)
With Love / Cattiz

 

Therese Skoogh

11 februari 2011 16:29

Herregud, hjärtat!
Hoppas att du fick skriva av dig och att du mår bättre. Det är tufft att vara i den situationen du är i. Att inte få någon sömn rubbar hela ens vardag och gör att man känner sig låg för att sedan kanske pendla till att må bra. Sömn är grundläggande och det är där vi hämtar kraft och energi. Det är extra hårt att inte få sova.

Vad det gåller dina tankar kring begravningen så låt dig sjäkv bestämma hur dy vill göra, utan inflytande på andra. Han blir inte mer eller mindre död, mer eller mindre saknad, eller som du själv skriver; mindre älskad för att du går dit eller inte går dit. Du behöver inte bestämma dig förrän på dagen -orkar dy inte, så orkar du inte. Det är inte mer än så. Din egna hälsa går före andras välbefinnande, så måste det vara.
Du, det du gör är bra. Att du dessutom kan sätta ord på det, gör att du reflekterar och bearbetar dina belut och tankar kring dessa. Även om du inte har någon mamma, så har du vänner som ställer upp på dig -och vänd dig till dem när du behöver dem. Du ska se att de finns och vill hjälpa dig.

Många Kramar Therese

http://thereseskoogh.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag sa till Anders lite på skoj men med allvarlig röst när han åkte till Norge i söndags kväll, tänk om båda barnen vaknar i natt i magsjuka. Vad fan gör jag då?! - ring inte mig svarar han med ett leende jag vill inte komma hem och bli smittad.. J...

Vilken dag.. Va döda trött när barnen vaknade även om jag hade fått sovmorgon. Den lille har masat i natt få jag fick ju inte så mkt sömn heller. Söndags nätterna är hemska. Vincent vet att Anders har åkt till Norge, även vaknar han 5 ggr hela natten...

I dag har det vart en jättebra dag ifrån start! Ingenting som direkt hänt utan jag vaknade i morse piggare än vanligt.. Åkte till jobbet och fått in fina kläder börjat fundera på ett nytt klädmärke till våren kanske!?.. Räknar just nu. Sedan fick jag...

  jag har bestämt mig,jag ska avveckla min privata facebook och endast kolla den gruppen jag har gjort. jag är så trött å skiten egentligen. Folk skriver skit,, elaka som snälla saker och en del verkligen skriver för att provoccera, jag tänker lö...

                                            I dag har det vart precis en spdan söndag som jag hade önskat mig. Jag har gått i mjukisar hela dagen grejat lite med barnen fixat lite i hemmet och ätit god thai mat. Precis vad jag behövde.  I mor...